MÅLTIDSFORSKNING
Måltidens ting är en väsentlig del av måltiden som helhet. De påverkar våra sinnen på ett sätt som bäst kan illustreras med uttrycket ”Vi äter med ögonen”. Det visuella är, som bekant, av stor betydelse för våra smaklökar. Vackert upplagd mat smakar betydligt bättre än slafsigt framslängd. Mat på tallrikar av porslin ger att aptitligare intryck än mat som serveras ur plastkartonger.
För många år sedan, när jag gjorde en utställning på Röhsska museet i Göteborg i samband med att min Quattroservis presenterades (den som jag formgav för Rörstrand) bjöd vi på vernissagen på en medeltida måltid. Som dessert serverades gröt. Himmelskt god, lagad på bovete, nötter, torkade fruktor, örter och kokad med massor av grädde. Var och en uppmanades att ta med sig en sin favoritgrötsked. 350 skedar fick jag studera under vernissagen. En fantastisk skedparad av de mest olika skedar. Olika i form, material och känsla i handen. Lång tid har gått sedan dess, men skedarna finns kvar i mitt minne. Och tanken om hur olika vår gröt måste ha smakat för skedägarna själva.
Tillsammans med Åsa Öström, docent i måltidskunskap vid Örebro universitet, Grythytte akademi och Dag Stranneby, professor i teknik vid samma universitet, Campus Alfred Nobel och jag har sedan ett par år ett forskningsprojekt som går ut på att utforska måltidens ting ur sensorik- , teknik- och designaspekter. Vi har börjat med ett av de första måltidsting vi möter i livet, med lång historisk bakgrund. Vi har börjat med skeden.
Intressant är att se hur naturens former påverkar människans formgivning och språkbruk.
